Relationsvåld

Advokatbyråns medarbetare har lång erfarenhet av att arbeta med personer utsatta för olika typer av relationsvåld. Vi är väl insatta i hur svårt det kan vara att lämna en destruktiv relation och det eftervåld som ofta följer uppbrottet.

Att vara utsatt för relationsvåld innebär ofta en utsatthet för olika typer av våld. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och/eller latent. Allt våld är inte brottsligt i juridisk mening men får nästan alltid stora konsekvenser för den som är utsatt. Exempel på våld som normalt inte är straffbart är psykiskt våld. En annan typ av våld som är vanlig men inte alltid straffbar är olika typer av kontrollerande och bestraffande beteende under relationen eller efter att relationen har upphört.

Straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är fängelse i lägst nio månader och högst sex år.

Det är svårt att veta hur vanligt relationsvåld är då det oftast sker i hemmet utan närvaro av andra än eventuella barn. Det vi vet är att anmälningsfrekvensen är låg och mörkertalet är stort. Det kan bero på många saker, bland annat att den våldsutsatta är rädd att inte bli trodd eller är rädd för vad som ska hända om våldet uppdagas, att personen känner skuld och skam eller vill skydda gemensamma barn etc.

De flesta som utsätts för relationsvåld är kvinnor och barn men det förekommer också att män utsätts för sådant våld samt i hbtq-relationer. Ofta rör det sig om systematiskt och upprepat våld under en längre tid.

 

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning

Bestämmelserna kriminaliserar vålds-, frids- eller sexualbrott som består av systematiska och upprepade kränkningar av en närstående eller tidigare närstående person. De handlingar som ingår i fridskränkningsbrotten är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt utnyttjande.

De två brotten skiljer sig åt på så sätt att grov kvinnofridskränkning gäller fall där brott begås av en man mot en kvinna med vilken han är eller har varit sammanboende med under äktenskapsliknande former. Grov fridskränkning omfattar alla andra typer av relationsvåld mot närstående eller tidigare närstående person. Det kan exempelvis vara våld i samkönad relation, våld mot barn eller att en kvinna utsätter en man för upprepat våld.

För att kunna åtala för fridskränkningsbrott krävs att åklagaren kan bevisa flera särskilt uppräknade brott. Ju allvarligare brott som kan bevisas desto färre enskilda brott krävs. I regel krävs i vart fall 2-3 brott för att gärningen ska kunna rubriceras som fridskränkningsbrott. I de fall det rör sig om mindre grova brott som t.ex. ofredanden krävs fler enskilda brott än vid exempelvis misshandel. Brotten skak också ha skett inom en relativt sammanhängande tidsperiod för att kunna åtalas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning.

De brott som omfattas av bestämmelsen är:

  • Överträdelser av kontaktförbud
  • Brott i brottsbalkens kapitel 3 om brott mot liv och hälsa (t.ex. misshandel)
  • Brott i brottsbalkens kapitel 4 om brott mot frihet och frid (t.ex. ofredande, olaga hot och olaga integritetsintrång)
  • Brott i brottsbalkens kapitel 6 om sexualbrott (t.ex. sexuellt ofredande)
  • Brott i brottsbalkens kapitel 12 om skadegörelsebrott (t.ex. skadegörelse)

 

Denna lista är uttömmande vilket innebär att brott som faller in under andra kapitel inte omfattas av fridskränkningsbrotten. Brott som förtal och förolämpning ingår exempelvis inte i grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning.

Vissa grövre brott i de ovan nämnda kapitel ingår inte heller i fridskränkningsbrotten utan ska åtalas för separat, exempelvis våldtäkt och grov misshandel.

 

Olaga förföljelse  

Olaga förföljelse är ett brott som ofta förekommer efter att en relation upphört. Det är ofta kvinnor som utsätts för förföljelse av en före detta partner men även män utsätts. Brottet innebär att en och samma person utsätts för upprepade brottsliga handlingar vilka vart och ett ska vara en del i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet.

Brottet är uppbyggt på samma sätt som fridskränkningsbrotten och kräver att åklagaren kan bevisa flera särskilt uppräknade brott för att förövaren ska kunna dömas för brottet. Straffskalan för olaga förföljelse är fängelse i högst fyra år.

De brott som omfattas av olaga förföljelse är:

  • misshandel eller försök till misshandel
  • olaga tvång
  • olaga hot
  • hemfridsbrott eller olaga intrång
  • kränkande fotografering
  • olovlig identitetsanvändning
  • olaga integritetsintrång
  • ofredande
  • sexuellt ofredande
  • skadegörelse eller försök till skadegörelse
  • ringa skadegörelse
  • överträdelse av kontaktförbud med elektronisk övervakning eller överträdelse av kontaktförbud

 

På samma sätt som vid fridskränkningsbrotten omfattas inte de grövsta brotten av bestämmelsen, exempelvis grov misshandel eller grovt olaga integritetsintrång. För dessa brott ska förövaren dömas särskilt.

Vid såväl fridskränkningsbrott som olaga förföljelse löper preskriptionstiden för varje enskilt brott varför det är viktigt att göra en polisanmälan så tidigt som möjligt. För det fall ett brott som annars skulle omfattas av fridskränkningsbrotten eller olaga förföljelse har hunnit preskriberas kan det inte ingå i åtal av de brottsliga gärningarna.

 

Barn som bevittnar eller upplever våld i hemmet

Idag är det inte straffbart att tvinga ett barn att bevittna/uppleva att en förälder utsätter den andra föräldern för våld och barnet är inte målsägande i den efterföljande brottsmåls processen.

Det trots att man vet hur skadligt det är för barn att bevittna alla former av våld mot närstående person.

Det finns dock ett lagförslag om att kriminalisera denna handling, så kallat barnfridsbrott. Förslaget innebär att den som begår en brottslig gärning mot en närstående ska dömas för barnfridsbrott om gärningen bevittnas av ett barn och är ägnad att skada barnets trygghet eller tillit till någon av dessa personer.

Om lagförslaget går igenom får barnet bland annat målsägandestatus i efterföljande brottmålsprocess vilket innebär rätt till egen advokat, rätt till skadestånd etc. Lagförslaget förväntas gå igenom under våren 2021.

Stöd

Om du har blivit utsatt för relationsvåld finns stöd att få. Vi samarbetar med många föreningar och organisationer som ger stöd åt personer som är utsatta för relationsvåld. Nedan finns länkar till riksförbunden för kvinno- och tjejjourer och andra stödorganisationer.

https://unizon.se

https://www.roks.se

https://www.brottsofferjouren.se

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50