Advokatbyråns medarbetare har lång erfarenhet av att arbeta med personer utsatta för olika typer av relationsvåld. Vi är väl insatta i hur svårt det kan vara att lämna en destruktiv relation och det eftervåld som ofta följer uppbrottet.
Att vara utsatt för relationsvåld innebär ofta en utsatthet för olika typer av våld. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och/eller latent. Allt våld är inte brottsligt i juridisk mening men får nästan alltid stora konsekvenser för den som är utsatt. Exempel på våld som normalt inte är straffbart är psykiskt våld. En annan typ av våld som är vanlig men inte alltid straffbar är olika typer av kontrollerande och bestraffande beteende under relationen eller efter att relationen har upphört.
Straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är fängelse i lägst nio månader och högst sex år.
Det är svårt att veta hur vanligt relationsvåld är då det oftast sker i hemmet utan närvaro av andra än eventuella barn. Det vi vet är att anmälningsfrekvensen är låg och mörkertalet är stort. Det kan bero på många saker, bland annat att den våldsutsatta är rädd att inte bli trodd eller är rädd för vad som ska hända om våldet uppdagas, att personen känner skuld och skam eller vill skydda gemensamma barn etc.
De flesta som utsätts för relationsvåld är kvinnor och barn men det förekommer också att män utsätts för sådant våld samt i hbtq-relationer. Ofta rör det sig om systematiskt och upprepat våld under en längre tid.
Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Bestämmelserna kriminaliserar vålds-, frids- eller sexualbrott som består av systematiska och upprepade kränkningar av en närstående eller tidigare närstående person. De handlingar som ingår i fridskränkningsbrotten är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt utnyttjande.
De två brotten skiljer sig åt på så sätt att grov kvinnofridskränkning gäller fall där brott begås av en man mot en kvinna med vilken han är eller har varit sammanboende med under äktenskapsliknande former. Grov fridskränkning omfattar alla andra typer av relationsvåld mot närstående eller tidigare närstående person. Det kan exempelvis vara våld i samkönad relation, våld mot barn eller att en kvinna utsätter en man för upprepat våld.
För att kunna åtala för fridskränkningsbrott krävs att åklagaren kan bevisa flera särskilt uppräknade brott. Ju allvarligare brott som kan bevisas desto färre enskilda brott krävs. I regel krävs i vart fall 2-3 brott för att gärningen ska kunna rubriceras som fridskränkningsbrott. I de fall det rör sig om mindre grova brott som t.ex. ofredanden krävs fler enskilda brott än vid exempelvis misshandel. Brotten skak också ha skett inom en relativt sammanhängande tidsperiod för att kunna åtalas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning.
De brott som omfattas av bestämmelsen är:
- Överträdelser av kontaktförbud
- Brott i brottsbalkens kapitel 3 om brott mot liv och hälsa (t.ex. misshandel)
- Brott i brottsbalkens kapitel 4 om brott mot frihet och frid (t.ex. ofredande, olaga hot och olaga integritetsintrång)
- Brott i brottsbalkens kapitel 6 om sexualbrott (t.ex. sexuellt ofredande)
- Brott i brottsbalkens kapitel 12 om skadegörelsebrott (t.ex. skadegörelse)
Denna lista är uttömmande vilket innebär att brott som faller in under andra kapitel inte omfattas av fridskränkningsbrotten. Brott som förtal och förolämpning ingår exempelvis inte i grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning.
Vissa grövre brott i de ovan nämnda kapitel ingår inte heller i fridskränkningsbrotten utan ska åtalas för separat, exempelvis våldtäkt och grov misshandel.
Olaga förföljelse
Olaga förföljelse är ett brott som ofta förekommer efter att en relation upphört. Det är ofta kvinnor som utsätts för förföljelse av en före detta partner men även män utsätts. Brottet innebär att en och samma person utsätts för upprepade brottsliga handlingar vilka vart och ett ska vara en del i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet.
Brottet är uppbyggt på samma sätt som fridskränkningsbrotten och kräver att åklagaren kan bevisa flera särskilt uppräknade brott för att förövaren ska kunna dömas för brottet. Straffskalan för olaga förföljelse är fängelse i högst fyra år.
De brott som omfattas av olaga förföljelse är:
- misshandel eller försök till misshandel
- olaga tvång
- olaga hot
- hemfridsbrott eller olaga intrång
- kränkande fotografering
- olovlig identitetsanvändning
- olaga integritetsintrång
- ofredande
- sexuellt ofredande
- skadegörelse eller försök till skadegörelse
- ringa skadegörelse
- överträdelse av kontaktförbud med elektronisk övervakning eller överträdelse av kontaktförbud
På samma sätt som vid fridskränkningsbrotten omfattas inte de grövsta brotten av bestämmelsen, exempelvis grov misshandel eller grovt olaga integritetsintrång. För dessa brott ska förövaren dömas särskilt.
Vid såväl fridskränkningsbrott som olaga förföljelse löper preskriptionstiden för varje enskilt brott varför det är viktigt att göra en polisanmälan så tidigt som möjligt. För det fall ett brott som annars skulle omfattas av fridskränkningsbrotten eller olaga förföljelse har hunnit preskriberas kan det inte ingå i åtal av de brottsliga gärningarna.
