Polisanmälan
Det finns flera sätt att göra en polisanmälan. Du kan anmäla brott genom att gå till en polisstation, genom att ringa 114 14 eller genom att skriva en anmälan och skicka eller maila till polisen.
Vår rekommendation är alltid att anmäla brott genom en kort skriftlig polisanmälan. Du ska berätta vem som utsatt dig för brott, när brottet skett, var ni befann er samt kort vad som hänt.
Det finns två fördelar med att anmäla brott skriftligen:
- Du kan direkt i anmälan begära ett målsägandebiträde och också skriva vilken advokat/jurist eller advokatbyrå du vill ha. Brottmål
- Du får ha med ditt målsägandebiträde på det första polisförhöret som då också blir anmälningsförhör.
Genom att anmäla brott i skrift så undviker du att anmälningsförhör hålls med dig utan stöd av juridiskt biträde och utan någon som tillvaratar din rätt. Du hinner dessutom träffa ditt målsägandebiträde före polisförhöret och hinner tillsammans med ditt biträde gå igenom vad som hänt, få förklarat för dig hur processen går till och vad som förväntas av dig som brottsutsatt under polisförhör.
Du och ditt målsägandebiträde hinner också fundera över, och gå igenom, eventuell stödbevisning inför polisförhöret.
Ditt målsägandebiträde ges också möjlighet att följa med dig på det första polisförhöret för att dig ge stöd och tillvarata din rätt.
Allt detta ger dig större trygghet i situationen och medför oftast att förhören blir bättre.
Om du vill kan vi kostnadsfritt hjälpa dig att upprätta polisanmälan.
Ring vår rådgivningstelefon 076-021 41 87
Vad ska man tänka på inför förhöret?
Förbered polisförhöret noggrant genom att tänka igenom allt som har hänt ordentligt. Gör en tidsaxel – när, var, hur varje enskilt brott har inträffat. Fundera över vilken eventuell stödbevisning som finns. Vilka har sett händelser? Vilka har du berättat om händelser för? Etc.
Exempel på frågor du kan få vid förhöret
Beskriv förhållandet/relation till förövaren.
Beskriv vad som hände före brottet.
Berätta så detaljerat som möjligt:
- Hur gick övergreppet till?
- Var det slag med öppen hand, knuten näve? Användes höger hand eller vänster hand? Var träffade slaget?
- Sparkade hen dig med häl, tå, fotsula? Vad hade hen på fötterna?
- Kraft i slaget, sparken?
- Hur ont gjorde det? Hur länge gjorde det ont?
- Hur kändes det på kroppen efteråt?
- Fick du några skador? Blåmärke, rodnad, ömhet, blodvite, ärr, sårskador?
- Var skedde övergreppet? Adress, vilket rum, var i rummet?
- Vilka var där?
- Vad gjorde du?
- Vad sades?
- Hur avslutades händelseförloppet och vad hände efteråt?
Exempel på stödbevisning
- SMS – spara, skärmdumpa, skicka till en kompis eller spara på säkert ställe.
- Chattloggar – sociala media, spelforum. Spara, skärmdumpa, skicka till en kompis eller spara på säkert ställe.
- Anteckna i anteckningar i mobilen/dagbok efter varje händelse. Lås anteckningarna.
- Om möjligt spela in/filma brott med mobiltelefon. Skicka till en kompis eller spara på säkert ställe.
- Sök läkarvård för att dokumentera skador.
- Fotografera skador, lägg gärna en linjal, måttband eller annat jämförelseobjekt bredvid – fota direkt efter brott, efter 2-3 dagar, efter en vecka. Skicka foton till en kompis eller spara på säkert ställe.
- Berätta om händelser och visa eventuella skador för kompis, lärare, förälder, kurator eller andra så de sedan kan berätta om detta.
Sexuellt våld – duscha inte, spara kläder otvättade, uppsök klinik – om Stockholm – AV SöS – för att bli undersökt.
När får den som är misstänkt för brott veta om polisanmälan?
Polisen hör först den som är utsatt för brott vid ett eller fler tillfällen, därefter hörs vittnen och övrig stödbevisning hämtas in.
Den misstänkte hörs sist i utredningen och får oftast inte veta något innan förundersökningen i övrigt är färdigställd. Undantag är häktade mål och om målsäganden ansöker om kontaktförbud, då hörs misstänkt tidigare i rättsprocessen.
