24 sep 10-årings vilja beaktas inte
En pappa ansökte om verkställighet av tingsrättens dom om umgänge och yrkade att mamman skulle förpliktigas att vid vite lämna ut den 13-årige sonen och den 10-åriga dottern. Mamman hävdade att barnen inte ville träffa sin pappa och att de grät inför umgängestillfällena med honom. Pappan påstod att mamman hindrade umgänge och att det var hon som påverkade barnen och fick dem att inte vilja träffa honom. Båda barnen uppgav att de inte ville träffa sin pappa.
Tingsrätten fann att båda barnen hade uppnått sådan mognad att deras vilja skulle beaktas och att det inte var rätt att separera barnen vid umgänget med pappan. Tingsrätten beslutade därför att verkställighet inte skulle ske.
Hovrätten gör en annan bedömning och fann att det inte fanns något som visade att barnen for illa när de hade umgänge med sin pappa. Domstolen fann dock att 13-åringens vilja måste respekteras men 10-åringen befanns vara för ung för att ”kunna bilda sig en egen uppfattning i frågan”. Vidare ansåg domstolen att barnens bästa måste bedömas var för sig och biföll därför pappans ansökan vad gäller flickan men inte pojken. Domstolen fann dock inte att mamman hade försökt förhindra umgänget och därför beslutades det inte om vite.