Strängaste straffet för män som mördar kvinnor

Strängaste straffet för män som mördar kvinnor

Under sommaren/hösten 2014 mördades två olika kvinnor. Vid båda fallen var deras barn närvarande vid morden.

I det ena fallet knivmördade en man sin sambo. Han påstod själv att han hade blivit arg och tappat kontrollen därför att kvinnan påstod att han inte var far till hennes nyfödda barn, och att han därför tog ett struptag på henne för att ”få tyst på henne”. När det kom blod ur hennes näsa och mun förstod han att hon skulle dö och därför, för att lindra hennes lidande, skar han halsen av henne. Han skar också av henne en del av näsan och öronen. Tingsrätten fann att mannen hade gjort sig skyldig till mord och att händelseförloppet måste ha varit relativt utdraget och måste ha föranlett stark dödsångest. Kvinnan var helt försvarslös och helt utelämnad till mannens ”upprepade vansinnesattacker”. Tingsrätten fann att gärningen framstod som en ren avrättning. Det faktum att det nyfödda barnet befann sig i rummet var också försvårande.

Mannen dömdes för mord till livstids fängelse och utvisning ur Sverige, utan tidsbegränsning. Barnet och kvinnans pappa tillerkändes ett skadestånd på 50 000 kr resp 75 000 kr.
I det andra fallet knivskar en man sin före detta flickvän så svårt att hon senare avled på sjukhus. Mannen påstod att kvinnan höll på att begå självmord och att han försökte hindra henne, men misslyckades. Kvinnans åtta-årige son var vittne till mordet och tack vare hans utsaga liksom utsagan från tre vittnen som bodde grannar med kvinnan, och ett rättsintyg, stod det klart att mannen uppsåtligen hade dödat kvinnan. Eftersom mordet begicks av en man som kvinnan tidigare haft en relation med, i kvinnans hem, framför ögonen på pojken och då våldet måste ha varit kraftigt och förloppet utdraget dömdes mannen till livstids fängelse. Mannen förpliktigades också att utge ett skadestånd till kvinnans båda barn med 125 000 kr vardera.

Under sommaren 2014 ändrades straffskalan på mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller om omständigheterna är försvårande, på livstid.

Det är, trots allt, glädjande att se att domstolarna i de ovan refererade fallen, fann att omständigheterna var försvårande och att männen dömdes till det strängaste straffet som de möjligtvis kunde få.