Våldtäkt eller inte av sovande kvinna?

Våldtäkt eller inte av sovande kvinna?

Ett man och en kvinna hade bråkat. Hon tog en sömntablett och gick och la sig och somnade på soffan i det gemensamma hemmet. I tingsrätten framkom det att han hade burit in henne i sängkammaren, tagit av henne kläderna och bakifrån genomfört ett vaginalt samlag med henne och därefter, enligt honom, ”kommit åt hennes analöppning”. Enligt kvinnan vaknade hon av en skarp smärta då han analt trängde in i henne. Hon hade skrikit och gråtit och senare berättat för sin mamma om vad som hade hänt. Tingsrätten dömde mannen till ett år och två månaders fängelse.

I hovrätten framkom det att paret ofta hade sex efter att mannen initierat den sexuella handlingen när hon sov och att hon inte hade något emot det. Hon gillade dock inte analsex. Mannen påstod vidare att han, av misstag, kom att tränga in i henne analt istället för vaginalt. Hovrätten fann denna förklaring trolig särskilt då han slutade så fort kvinnan vaknade och sa åt honom att sluta och då han var förtvivlad när han insåg att han hade gjort något emot hennes vilja.

Mannen friades av hovrätten. Hovrätten ansåg inte att han utnyttjade hennes hjälplösa tillstånd (när hon sov) eftersom hon vanligtvis godtog (och inte hade något emot) att han påbörjade deras sexuella aktiviteter medan hon sov. Det ansågs således inte som våldtäkt att mannen genomförde ett vaginalt samlag med henne när hon sov. Hovrätten ansåg inte heller att det anala samlaget var våldtäkt eftersom det inte var hans mening utan det hände pga misstag och han saknade därför uppsåt.

Se också det föregående inlägget om våldtäkt, 2011-12-04