08 nov Brudpenning (mahr)
I samband med giftemål enligt iransk lag och islamisk rättstradition upprättas ett äktenskapskontrakt mellan parterna. Kontraktet ska innehålla uppgifter om den så kallade brudpenningens (mahr) storlek och karaktär. Syftet med brudpenningen är att kvinnan ska få en ekonomisk trygghet, om mannen skiljer sig från henne eller om han dör. I Sverige hade vi förr i världen något liknande som kallades ”morgongåva”.
I detta fall hade parterna skilt sig på mannens initiativ men han vägrade att ge kvinnan hennes brudpenning. Kvinnan stämde honom och yrkade att domstolen skulle förpliktiga honom att ge henne beloppet som motsvarade brudpenningen. Mannen bestred hennes yrkande och angav att kvinnan hade skrivit på vissa handlingar genom vilka hon avstod från sin brudpenning. Kvinnan uppgav att hon hade tvingats underteckna en handling och att en annan handling var förfalskad.
Hovrätten fastställde, i en mellandom, att iransk rätt i och för sig skulle vara tillämpligt på den aktuella tvisten, men fann dock slutligen att kvinnan inte kunde bevisa att handlingarna, i vilka hon hade avstått från brudpenningen, inte var giltiga och därför fastställde domstolen att hon inte hade rätt att kräva ut sin brudpenning.