Brudpenning (mahr) fortsätter att vålla svenska domstolar huvudbry

Brudpenning (mahr) fortsätter att vålla svenska domstolar huvudbry

En kvinna och en man gifte sig i Iran 1994 och kom överens om att brudgåvan skulle uppgå till 200 guldmynt. Efter att ha varit gifta och bott i Sverige många år separerade de 2006 och skilde sig 2009. Kvinnan kom överens med mannen att han inte skulle behöva betala brudpenningen förutsatt att han lämnade henne ifred. Han lämnade henne dock inte ifred och kvinnan stämde honom för att få ut sin brudpenning.

Tingsrätten kom fram till att man skulle kunna betrakta brudpenningen som ett slags avtal om underhåll och att avtalslagen var tillämplig. Man fann också att mannen hade trakasserat kvinnan och att han därför skulle betala ut brudpenningen till henne.

Hovrätten fann dock att det saknades detaljer i kvinnans vittnesmål såsom datum och tider för påstådda telefonsamtal mm. I anledning därav ansåg hovrätten att det inte var bevisat att mannen hade trakasserat henne och beslutade att mannen inte skulle behöva betala ut brudgåvan.