08 jun En ny brottsskadelag
Den nya brottsskadelagen, som ska ersätta den nuvarande brottsskadelagen, träder ikraft den 1 juli 2014. Lagen reglerar brottsskadeersättning som betalas ut av Brottsoffermyndigheten. Den nya lagen kommer inte att innebära några större förändringar i jämförelse med den nuvarande. Det är framför allt tiden för ansökan om ersättning som förlängs och ersättningssystemet som förbättras och anpassas till de förhållanden som gäller idag.
Under vilka förutsättningar betalas brottsskadeersättning ut?
Brottsskadeersättning betalas ut om brottet har begåtts i Sverige eller utomlands förutsatt att brottsoffret hade sin hemvist i Sverige.
Den ersättningsgrundande skadan måste ha uppkommit till följd av ett brott och det måste finnas ett adekvat orsakssamband mellan brottet och skadan.
För att få ut ersättning från Brottsoffermyndigheten måste brottsoffret göra en polisanmälan och även i skälig utsträckning bidra till att brottet kan utredas.
Om gärningsman saknas kan Brottsoffermyndigheten i vissa fall ändå betala ersättning om det kan styrkas att brott har begåtts. Det är Brottsoffermyndigheten som avgör om ersättning ska betalas eller inte.
Brottsskadeersättning är subsidiär till andra ersättningar
Brottsskadeersättningen är subsidiär till andra ersättningar. Det innebär att brottsoffret måste försöka få ut det utdömda skadeståndet av gärningsmannen. Domstolen ska skicka domen, i vilken skadestånd utdömts, direkt till Kronofogdemyndigheten som därefter ska fråga brottsoffret om hen vill ha hjälp med att driva in skadeståndet. Brottsoffret behöver inte betala den sedvanliga avgiften till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp att driva in skadeståndet.
Om gärningsmannen inte har några tillgångar som Kronofogdemyndigheten kan mäta ut måste brottsoffret vända sig till sitt försäkringsbolag för att försöka få ut ersättning genom sitt överfallsskydd i hemförsäkringen. Många försäkringsbolag betalar dock inte ut ersättning till brottsoffer som blivit utsatt för brott av någon som hen var gift/sambo med eftersom båda omfattas av samma hemförsäkring.
Först när det är fastställt att brottsoffret inte kan få ut någon ersättning vare sig från gärningsmannen eller från sitt försäkringsbolag kan Brottsoffermyndigheten besluta om ersättning.
När måste ansökan om brottsskadeersättning lämnas in?
Ansökan ska göras inom tre år från det att dom eller slutligt beslut har vunnit laga kraft. Om allmänt åtal inte har väckts men förundersökning har inletts ska ansökan göras inom tre år från det att förundersökningen lagts ner eller avslutats.
I de fall då någon gärningsman inte hittats ska ansökan göras inom tre år från det att brottet begicks.
För barn som har utsatts för brott eller bevittnat brott ska ansökan kunna göras fram till den dag då hen fyller 21 år.
Vad får man ersättning för?
Brottsskadeersättning betalas för
1. personskada, dvs sveda och värk, lyte och men, särskilda olägenheter pga skadan, skador på kläder, glasögon och liknande, sjukvårdskostnader och liknande, inkomstförlust samt framtida inkomstförlust.
2. kränkning, dvs skada som orsakas av att någon allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid.
3. barn som har bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i barnets förhållande till en närstående.
Det finns beloppstak för hur mycket brottsskadeersättning som kan betalas ut avseende personskada. Det finns dock inget beloppstak avseende kränkningsersättning eller ersättning för barn som har bevittnat våld.
Ersättning med annat belopp än vad domstol fastställt
Brottsoffermyndigheten ska kunna betala ut lägre belopp än vad domstol har utdömt bara om det framkommit nya omständigheter eller ny bevisning (t ex att målsäganden inte varit sjukskriven så länge som uppgavs i rättegången) eller om Brottsoffermyndigheten vill upprätthålla eller skapa ny praxis – oftast innebär det dock att ersättningsbeloppen blir högre än det som fastställdes i domstolen.
Barn som drabbas av brott
Enligt den nu gällande lagen måste båda vårdnadshavarna underteckna ansökan om brottsskadeersättning till barnet. Detta gäller även de fall då den ena vårdnadshavaren har begått brott mot den andra vårdnadshavaren. Enligt den nya lagen ska det räcka med att en förälder gör ansökan om brottsskadeersättning om det är den andra föräldern som har begått brottet mot barnet eller som har begått det brott som barnet har bevittnat. För det fall en vårdnadshavare, som inte är den som begått brottet, är förhindrad pga sjukdom eller liknande, räcker det med att den andra föräldern gör ansökan.
Brottsskadeersättning till barn som har bevittnat våld ska bestämmas med hänsyn till hur grovt brottet är. Brottsskadeersättning ska även kunna betalas ut till ett barn som inte drabbats av någon påvisbar skada. Det ska räcka med att brottet typiskt sett är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. De ska således inte behöva bevisas att barnet har påverkats.
Det påpekas i förarbetet till den nya lagen att myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar att barn har funnits på brottsplatsen. Om det inte dokumenterats att det fanns ett barn på brottsplatsen finns det en stor risk för att barnet inte får någon ersättning. Det är sålunda mycket viktigt att den förälder som utsatts för brott talar om för polisen som utreder brottet att ett barn har bevittnat våldet så att det finns dokumentation som kan användas av Brottsoffermyndigheten när ersättning ska fastställas.
Regressfordran mot gärningsmannen
När Brottsoffermyndigheten betalar ut brottsskadeersättning har staten rätt att kräva att gärningsmannen ska betala motsvarande belopp till staten förutsatt att indrivningen inte är utsiktslös eller skulle drabba gärningsmannen särskilt hårt. Om det finns synnerliga skäl kan kravet om återbetalning efterges helt eller delvis.