Mamma får boendet

Mamma får boendet

Återigen har en förälder, mamman i detta fall, fått barnets boende då hon ansågs vara den som bäst kan antas främja ett nära och gott umgänge mellan sonen och fadern, samt att hon ansågs ha bättre förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Barnet hade bott växelvis hos föräldrarna men då han nu började i sexårsverksamheten kunde han inte fortsätta att bo varannan vecka hos föräldrarna. Tingsrätten konstaterade att samarbetet mellan föräldrarna inte löpte ”friktionsfritt” men att problemen inte var så svåra att de inte även fortsättningsvis kunde ha gemensam vårdnad om barnet.

Pojken hade i detta fall uttalat att han ville bo hos mamman och tingsrätten hade tagit hänsyn till pojkens vilja när de fattade sitt beslut. Det är inte särskilt vanligt att domstolarna bryr sig om en sexårings vilja och det är ju glädjande att de i detta fall faktiskt beaktade barnets önskemål.