Umgängessabotage – mamman mister vårdnaden

Umgängessabotage – mamman mister vårdnaden

Efter separationen kom föräldrarna överens om att den tio-åriga dottern skulle bo med mamman och ha sedvanligt umgänge med sin pappa. Mamman ”saboterade” dock umgänget och i en verkställighetsdom förpliktigades hon vid vite att lämna dottern till pappan vid de överenskomna umgängestillfällena. Mamman polisanmälde pappan för vid flertal tillfällen men förundersökningarna lades ner. Tingsrätten fann att det inte fanns några beaktansvärda skäl som talade för att flickan skulle fara illa hos pappan, och då mamman ”hade en historia av umgängessabotage”, fann tingsrätten att flickans behov av båda föräldrarna vägde tyngre än den olägenhet som det skulle innebära för flickan att flytta till sin pappa trots att hon länge bott med sin mamma. Tingsrätten ansåg det troligt att pappan skulle se till att flickan fick en nära och god kontakt med sin mamma och därför anförtroddes han ensam vårdnad om barnet.

Hovrätten fastställde tingsrättens dom.