Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet

Denna konvention antogs den 7 april 2011. Sverige undertecknade konventionen den 11 maj 2011.

Svensk lagstiftning överensstämde i stort med konventionen så det har inte behövts något större lagstiftningsarbete. För att till fullo uppfylla konventionens krav har dock lagstiftningen ändrats i äktenskapsbalken på så sätt att det inte längre kommer att ges dispens för barnäktenskap i Sverige och att tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap som ingåtts utomlands endast kommer att godkännas om det finns synnerliga skäl.

Dessutom har två nya brott, ”äktenskapstvång” och ”vilseledande till tvångsäktenskapsresa” införts i svensk lagstiftning.

Riksdagen har godkänt konvention med två undantag. Det ena är att bestämmelsen om äktenskapstvång ska undantas från kravet om dubbel straffbarhet, dvs svensk domstol ska inte vara förhindrad att döma någon som begått detta brott till en påföljd som är strängare än vad som är föreskrivet i det landet där brottet begicks.

Det andra undantaget, är att Sverige har förbehållit sig rätten att inte tillämpa konventionens regler om preskription av de två nämnda brotten, äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Enligt konventionens förslag ska preskriptionen för alla brott mot barn börja löpa när barnet fyller 18 år. Den svenska lagstiftaren har ansett att det räcker med tio respektive fem års preskriptionstid för brotten och att preskriptionstiden ska börja löpa från den dag då brottet begicks.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2014.

I kommande blogginlägg kommer jag att redogöra för ändringarna i äktenskapsbalken vad avser barnäktenskap, tvångsäktenskap och fullmaktsäktenskap samt för de nya brotten tvångsäktenskap och vilseledande till tvångsäktenskapsresa.