Stalkning (olaga förföljelse)

Stalkning (olaga förföljelse)

Det har tillkommit ett nytt brott som allmänt kallas ”stalkning” men vars korrekta brottsrubricering är ”olaga förföljelse”.

Anledningen till att detta brott tillkom är att lagstiftaren ansåg det nödvändigt att ge ett ökat skydd för den som utsätts för trakasserier och förföljelser då någon upprepat angriper, plågar, terroriserar eller utsätter någon för obehag genom att begå brott mot denna.

Brottet har inte tillkommit för att ersätta grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning utan ska användas när någon förföljer en och samma person genom att utsätta denne för några av följande brottsliga gärningar

  1. misshandel eller försök till misshandel
  2. olaga tvång
  3. olaga hot
  4. hemfridsbrott
  5. ofredande
  6. sexuellt ofredande
  7. skadegörelse eller försök till skadegörelse
  8. åverkan
  9. överträdelse av kontaktförbud

Det måste vara fråga om flera upprepade gärningar (brott) och var och en av gärningarna måste ha utgjort ett led i en upprepad kräkning av personens integritet.

Det är inte nödvändigt att bevisa att stalkaren haft något särskilt syfte med förföljelsen men det upprepade handlandet måste objektivt framstå som påträngande, besvärande eller som ett angrepp på den förföljda personen.

Hur många kränkande gärningar det ska behövas för att någon ska bli dömd för stalkning ska bedömas utifrån gärningarnas karaktär.  Ju allvarligare gärningen är desto färre gärningar krävs det för att kränkningen ska anses som upprepad.

Till skillnad från de andra fridskränkningsbrotten som finns (grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning) är det inte nödvändigt att gärningarna ska vara ägnade att skada personens självkänsla.

Om stalkaren utsätter någon för grovt olaga tvång eller grovt olaga hot ska det inte dömas stalkning utan för grovt olaga tvång och grovt olaga hot. Inte heller förolämpning eller förtal ska ingå i stalkning.

Det maximala straffet för stalkning är fängelse i högst fyra år. De enskilda brottens preskriptionstid avgör om de kan beaktas när domstolen ska döma någon för stalkning

Lagen trädde ikraft den 1 oktober 2011.